Jag är nästan blind från födseln (i stort sett blind på ena ögat, redigt nedsatt syn på det andra) och jag känner igen mig i hur du beskriver Sigge.
Avståndsbedömning och balans är ibland en utmaning, speciellt på ojämna eller ostabila underlag.

Man kan göra syntest på hund. Hemma kan man göra en "hinderbana" i en smal korridor om det finns tillgängligt. Ställ ut plastmuggar eller toarullar så hunden får gå en snitslad bana, stapla "hindren" tex 3-4 toarullar höga så hunden inte bara kan kliva över. Typ en sån här bana (sett ovanifrån)

Om hunden river gång på gång fast den tar det lugnt så kan man ana att det finns problem med nedsatt syn. Man kan också testa att bara ha hinder uppställda på den ena sidan av korridoren för att se om hunden river oftare när det finns hinder på höger/vänster sida, dvs kan ha nedsatt syn på det ögat.
(En ivrig hund som hellre tar fart och mosar sig igenom än går runt hindren kan förstås ha perfekt syn, men dåligt med tålamod.)

Ring och rådgör med din vet så kan de hjälpa till med tips eller resurser för att undersöka hur det står till med Sigges syn.

Edit: La in en lite bättre bild på min hinderbana.

#0: För människor kan man optiskt avgöra styrkan på synen och det borde man kunna göra på djur oxå men jag vet inte om den metoden används.

Jag vill komplettera Harleys jättebra inlägg med den här lilla infon från FirstVet där deras veterinär svarat:

https://firstvet.com/sv/fragor/6893/min-hund-ser-daligt

Det enda dom tillägger är att prova i olika ljus, dagsljus och skymningsljus för att se om det blir någon skillnad. Plus att dom nämner tipset om bomullstussen också, vilket är det enda andra jag hört om för att testa hundens syn hemma.

Vi har mätt trycket I ögat flera gånger och har legat strax över det normala.
Jag tror inte att han förlorat synen. Utan det är i vissa lägen. Tredje ögonlocket ligger fortfarande för långt ut. Om det är det som bråkar. En gren kommer för fort framför honom- då ryggar han undan. Han har alltid varit väldigt kontaktsökande och mammig. Men nu är det mer än innan.
Ber om hjälp och stöttning. Vilket är jättebra 👍
Han går i terräng Utan problem.

Men samtidigt.. det traumat han upplevt så är det inte konstigt att fått biverkningar och dåligt självförtroende.

Idag nosade han upp ett skelett. Sen däckade han eftersom vi tränade att gå på bryggor, över sten. Åkt båt.

#4: Det var ett stort ben!

Måste vara en lycklig men trött hund.😊

#4: Stackars killen, vilken liten kämpe han är! 🩵

Jag tycker du tänker helt rätt. Det har trots allt "bara" gått sju veckor. Det tar tid att läka ordentligt på alla plan efter en sån fruktansvärd upplevelse.

#4: Låter som en bra plan!

#4: En ko dessutom! Kanske inte det vanligaste att finna ute i naturen.

Hoppas han inte kommer få några bestående men även om det kanske kommer ta sin lilla tid för honom att komma tillbaka helt med självförtroendet.

Det är bara väldigt jobbigt att se sigge så orolig. Han som i hela livet jobbat hårt och tufft. Nu vågar han inte riktigt. Men som sagt, det har bara gått 7 veckor.
Den bilresan till veterinären var vidrig.
Som tur var husse oxå med. Han körde min stora bil. Sigge satt emellan oss. Sigge lutade huvudet på hans axel medans blodet rann från nos och öga. Jag höll bara fast honom.
Inte många hundar överlever en skada som denna. Hans huvud kommer alltid se lite konstigt ut. Även hans öga.
Men han lever.

#9: Det låter absolut fruktansvärt. Nu är jag ingen veterinär, men 7 veckor låter i mitt tycke som för kort tid för att läka helt fysiskt efter en så hemsk skada. Han kan fortfarande ha ont eller känningar från det och det kanske kan påverka hans beteende också?

Mitt råd är att skynda långsamt, massa tålamod och glöm inte bort att ta hand om er själva i det hela också. Jag blev skakig bara av att läsa ditt inlägg, jag kan inte ens föreställa mig hur traumatiserande det måste ha varit för dig, husse och familjen också. 🧡

#10: han gick på xtremt höga smärtstillande i 2 veckor sen trappade vi sakta ner.

Han känner garanterat av skadan fortfarande. Vissa av såren på kroppen har fortfarande inte fått tillbaka pälsen. Han hade bulor i pannan, svullnaden runt ögat och nosen satt kvar i 4 veckor. Kom blod ur nosen i en vecka. Vi var hos veterinären 6 gr på två veckor.

Detta var oerhört traumatisk för oss och för barnen. Är ändå tacksam att de inte fick se honom direkt.
Vi kunde lika väl ha burit en död hund till bilen.
Vi ska till veterinären i slutet av månaden.

#11: Stackars Sigge och stackars er.. Med tanke på hur extrem och livshotande som hans skada var så tycker jag att det är helt fantastiskt, snudd på mirakulöst att han redan är ute och går i terräng och söker upp ben i naturen. Ni och veterinären gör ett fantastiskt jobb med och för honom.

Jag ska hålla tummarna för att hans återhämtning fortsätter att gå i rätt riktning!

Här är lite bilder från dagen det hände och dagarna efter.

Som vår veterinär sa, inte många hundar som kan sätta detta på sitt cv och faktiskt leva.

Från bryggan idag. Han brukar springa på bryggor

#14: Det ser verkligen oroväckande ut.

Har han blivit sakta bättre hela tiden eller har konvalescensen stannat av?

Får han fortfarande smärtstillande varje dag?

#15: nu får han inget smärtstillande.

Han har blivit bättre hela tiden. Att traumat satt så djupt är något jag började förstå för 14 dagar sedan. Att han inte sprungit o röjt som han brukar är förståeligt och inget jag brytt mig om.

Men nu märks det att han är rädd och osäker. Vi har mycket att träna på.

#16: Det kan ju oxå vara så att han fortfarande har ont men positivt att det inte blivit sämre.

Vilken hemsk händelse för er alla - hoppas verkligen att det blir bättre.

Svårt med sjuka djur när man aldrig riktigt vet hur de känner.

#0: Kolla om du kan få tag på en ögonspecialist för hundar som kan ögonlysa honom.

Idag var vi på återbesök hos veterinären. Imorgon är det 8 veckor sedan olyckan som höll på att kosta honom livet.

Jag har sett lite oroande beteenden och mina aningar stämde.
Han har en tydlig kross skada vid ögat. När skelettet krossades trycktes ögat lite åt sidan. Han har sämre syn rakt fram. Om inte blind. Ser 90 samt 45 grader åt sidan. Fanns ingen blink reaktion framåt.
Då skadan blev på vänster sida av huvudet så har höger sida av kroppen lite sämre reflexer/ koordinator.
Detta innebär att hans balans är påverkad vilket märks på ojämna underlag.
Vi måste ha koll på ögat då det finns risk att han förlorar synen i framtiden. Annars måste han bara lära sig leva med detta.
Få tillbaka sitt självförtroende då det just nu är obefintligt. Han är väldigt osäker och rädd.
Men vet ni vad. HAN LEVER.
Hur många hundar överlever en skada som detta?

Sigge är vår hjälte!

Heja Sigge! Det här fixar han! <3

#19: Bra med tydlig information - ni får en annan hund än vad ni hade från början och det krävs tålamod och tid men som du säger Sigge lever och är inte mindre fantastisk men han behöver hjälp med att komma vidare.

#19: Styrkekramar till er. Hela iFokus hejar på.

#19: Han är verkligen en liten mirakelhund. 😍🥰

Får Sigge bara lite tid på sig att anpassa om sig efter sina nya förutsättningar och ni fortsätter hjälpa honom bygga självförtroende som ni gör så tror jag att det kommer bli bra i slutändan. 💛

Ja allt kommer bli bra om än kanske inte som förr.
Vilken hund vi har❤️

Jag tänker på det veterinären sa att de trodde att jag kom in med en annan hund. Jämförde bilder från innan och efter olyckan. Ja visst ser det ut som en annan hund.
Hela han har förändrats. Både utseende och beteende.
Min fina älskade sigge ❤️