Jag bor i en stad där schäfrar föds upp för att tränas till polishundar och liknande. Kan det vara en anledning till att de står högt uppe på listan? Jag ser dem några gånger i månaden, minst. Ofta unghundar som är under året, då de fortfarande bor i sin foderfamilj tills de kan tas tillbaka av polisen eller vilka det nu är som sköter allt det där.

#0: Där sa du nåt!
Nu när jag tänker efter så var det ett bra tag sen jag såg en schäfer.

Träffar dom hela tiden. Är mer aktiv än dem vanlige hundägaren och jag träffar schäfrar på varje träningspass, varje tävling, på alla klubbar jag besöker, i tjänst, representerade inom samtliga tävlingsgrenar.

Jag bor i ett bostadsområde där det alltid funnits minst 2-3 schäfrar men numera ser jag inga. Har nog inte funnits någon här de senaste 8 åren.

Har inte sett eller träffat mer än någon enstaka ”privat” schäfer, tror faktiskt att majoriteten går till polisen och försvarsmakten 😅

#0: Kan ju bero på också vart uppfödarna finns huruvida man ser de eller inte.
I min kommun är tex Rottweiler den vanligaste rasen men jag ser i princip aldrig någon själv men vet att det finns kennlar för dem här omkring så jag antar att det gör att de fått sån representation i statistiken (men att de sen hamnar i andra delar av Sverige).

#3: Fast "vardagsschäfrar"? Det är säkert flera år sedan jag sist såg en schäfer om jag skall räkna bort de som jag sett i med mina kompisar eller i tränings- och tävlingssammanhang.
Jag mötte betydligt fler förr, det känns som att det fanns många schäfrar som förmodligen var mer eller mindre rena sällskaps- och familjehundar. Numera verkar de ha ersatts av andra raser?

(Jag menar alltså inte att schäfrar är eller borde vara rena sällskapshundar, bara att man mötte ganska många förr.)
Det finns ett gäng hundförare inom polisen som tränar här i närheten men ingen av dem har schäfer.