Jag tycker inte man ska använda hundar till jakt om ett djur riskerar att komma till skada på grund av det. Alltså, exempelvis om hunden skadas av viltet, eller om viltet skadas eller stressas/plågas av hunden.

Jag tycker personligen att det är bra att hundar används i eftersök av vilt (vilket är en del av jakten) då vi annars istället skulle ha ett djurskydds problem med skadeskjutet vilt (eller påkört vilt). Självklart ska allt göras för att minimera risken för skada på hund i samband med eftersök.
Tycker också att det är okej att använda stötande fågelhundar och apportörer för att jaga Kanada gäss då dem är invasiva, övriga fåglar flyr för en bit men blir sen lämnade ifred och verkar inte störas nämnvärt när de är tillbaka någon dag senare.

Hundarna älskar sitt jobb, så jag känner att jakt är viktigt trots riskerna.
Polishundar utsätts för våld och risker när dom arbetar dom med. Är det rätt mot hundarna att dom riskerar livet på jobbet?

Jag uppfattar att hundarna verkligen tycker om att ”jaga” oavsett jaktform.

Det går inte att tvinga en hund att springa fort, jaga, söka …

Tyvärr händer det olyckor och säkert fler olyckor än om hunden skulle vara hemma.

Oavsett om hunden jagar eller inte så finns det alltid en risk att hunden skadas om den springer fritt.

En hund som inte får stimulans mår oxå illa även om det inte blir några fysiska skador.

Jag kanske ska tillägga att jag har ju haft två jaktlabbar själv (och levt med ytterligare ett tiotal som användes till praktisk jakt), det var inte förrän jag började umgås med aktivt jaktfolk som jag insåg hur vanligt det faktiskt är med skador även på tex andjakt.
Just mina två var omplaceringar, den ene pensionär och den andra var visserligen världens bästa hund men inte världens bästa jaktlabbe. 💕

En jaktavlad retriever ställer upp på allt med glädje och iver (😄) men älskar apportering över allt annat och brinner verkligen för jakten. Så frågar man hundarna så, tja, de tycker förmodligen att det är värt det. Men när man sitter hos veterinären för femtielfte gången för en relativt lindrig hornhinneskada eller infekterat sticksår i tassen känns det rätt tradigt. När man sen ligger och håller om en nyopererad eller svansamputerad hund som har ont trots smärtstillande så vete f-n. Är det verkligen en ok hobby?

Nu syftar jag alltså på ren nöjesjakt, som till exempel änder som föds upp för att släppas och skjutas. Eftersök på trafikskadat vilt är en annan sak, ibland är det svårt att dra en skiljelinje mellan nytta och nöje för både hund och förare men ibland är det tämligen klart.

Vad gäller polis/tjänstehundar så gör de nytta, precis som en eftersökshund så jag tycker inte att det är riktigt samma sak.

#4: Jag håller med dig och är delvis kluven. Men jag hade som sagt ingen aning om hur stor skadefrekvensen faktiskt är.
Eller att många (jag hörde själv dit) tycker att vissa fågelhundar skall kuperas i förebyggande syfte eftersom de ändå kommer att slå sönder sina svansar. Alternativt så väljer man att importera från ett land där det är tillåtet.
Detta alltså för ren nöjesjakt. Dock är det väl ibland svårt att skilja från nyttojakt - var går gränsen?

(Sen ska vi inte snacka om de som vill kupera för utseendets skull men det är en helt annan diskussion! Där tycker jag att det är väldigt bra att både djurskyddslagen och SKK har satt ner foten även om det tog sin tid.)

JAg har ingen egentlig åsikt men vill flikas in att vissa jaktformer verkar mer etiska än andra.,
Driivande har jag förstått är okej, men det måste ju stressa viltet något enormt. Hetsjakt är förbjudet så mina hundar har fått jaga plasttrasor istället. Nu har ju jag alltid haft vinthund och har numera en vallhund också så jag vet verkligen inte. Tycker bara det där med att driva bytet känns lite.. halvtokigt om nu hetsjakt är förbjudet.

Skadefrekvensen blir ju röätt hög även under Coursing , men jag tror att hundar behöver få ur sig sina drifter ockwså.

#6: Apropå kupering, om du tycker det är ok att kupera så att svansen inte slås sönder, är det ok tycker du att kupera öronen om en hund har återkommande öroninflammationer som är väldigt smärtsamt för hunden?

Jag frågar av nyfikenhet för jag har själv funderat på detta 🤔

#8: skulle kupering av öronen förhindra att hunden får öroninflammation igen?

#9: Det kan hjälpa när hundens öron inte hänger och sluter samman, om öronen tillåts vädras så skapas inte den optimala miljön som jäst gärna växer i. I alla fall enligt en veterinär jag frågade.

#10: men det är alltså inget som görs på hundar i Sverige?

#11: Nej det är totalförbjudet att kupera öronen på hundar i sverige.

Bara för att förtydliga mig så sa veterinären inte att en lösning var att kupera öronen. Hon sa bara att hundar med uppåtstående öron sällan, om aldrig, fick jäst i öronen pga att de vädrar ut fukt bättre. Min fundering var bara att kupering borde i sådana fall hjälpa med det men det är inget jag uppmuntrar eller har någon riktig åsikt om. Bara funderingar 🙂

#12: då är det som med svansar då. De får inte heller kuperas utan endast kortas eller tas bort om skada kräver det.

Inte ens löst hängande sporrar får opereras bort i förebyggande syfte, först när de orsakar problem får de tas.

#13: Ja, så är det nog. Visste inte att sporrar brukar skadas såpass mycket

#14: på en del sitter dom så dom rivs av eller delvis av ibland

Vår första tik hjade jätteproblem med sporrarna. De skadades i de skarpa svängarna.
Tiken som flyttade in efter hade fått sporrarna tagna som valp. (Det var fortfarande lagligt då) Hon fick ju alltså inga problem. Så ja,m jag tycker nog att sporrarna kan tas för de kann ställa till med sådan otroligt problematik. Första tiken vägrade de ju ta sporrarna på så vi hängde ju hos vbeterinären med dem ett x-antal gånger.

#14: Är väl också speciellt på dem hundar som utvecklar dubbelsporre som dem definitivt kommer ta skada och behövas tas bort 😅

#16: Ajdå, måste vara extremt smärtsamt 😕 Borde man inte fokusera på avel som höjer sporrarna så att de inte är så utsatta istället för att operera bort det? Jag menar långsiktigt då. Trist att hon fick lida för att de inte ville hjälpa henne 😟

#17: Norsk lundehund?

Hmmm ja alltså är det etiskt med svenskskydd där vi har korgstötningar. Är det etiskt med rapport där hunden springer själv en sträcka på 2 km helt själv? Är det etiskt med trägningar? Är vallning verkligen helt etiskt

Vad hade hänt om vi människor inte hade utfört våra hobbys? Jo det är ju ändå ett avelsmaterial som bevisar vad hunden klarar av och inte klarar av. Att ha bra hundar som klarar av detta bidrar ju att vi kan ha hundar i arbete då vi vet att denne klarar av det

#19: Hur tänker du att vallning inte är etiskt?

#20: min tanke är hobbyvallning och en uppfattning jag har fått är att alla inte 100% har koll på fårskötsel och vallträning av hund. Inte ett exemplariskt exempel av mig i detta sammanhang.

#21: Som hobbyvallare så kan jag säga att alla tränare och djurägare jag tränat hos så är fårens och kornas välfärd prio 1. Inga hundar får springa lösa tills dem är redo, hellre att du får ha hunden i lina några pass extra och backa tillbaka till linan om minsta problem uppstår. Djuren får bara gå några få pass innan man byter flock, och visar dem mista tecken på att bli trötta så byts dem ut snabbare.
Självklart har man inte 100% koll medans man lär sig, men man har alltid någon med koll och erfarenhet med sig som nybörjare.

#22: ja de flesta har ju bra koll hoppas jag men inte alla, dock ett dåligt svar då mitt inlägg inte syftade på det då ts menade på om det är värt att utföra en jakt fast riskerna och jag menade ja det tycker jag. Sen personligen vet jag folk som inte har misskött sina djur men absolut inte har sett till deras bästa. Vilket hoppas jag inte är vanligt i sporten och jag vet många som är måna om alla djur ❤️

Jag tycker inte vallning är fel som jag inte heller tycker är skyddsporter och rapporten då jag själv håller på med det. Hade jag själv haft en vallande hund hade jag velat valla.

De kopplingar till jakten är att hobbyvallning, du flyttar på djur i onödan. Skydd är skaderisker som rapporten JAG tycker inte detta är fel. Jag tycker detta är bra för aveln trots riskerna för hunden mår bra och vi kan ha

Samt vallning har sina skaderisker. Men bara för det tycker jag inte man ska banna sporten 🤷‍♀️

#24: Jag ville mest få fram att dem seriösa gör allt för att det ska vara så etiskt för alla inblandade som möjligt och att djurskydd är högsta prio 😊
Självklart finns skaderisken även inom vallning, det är en anledning till att många vallhundar har dockning av svans som rasstandard i länder där det är tillåtet samt att det avlas på naturligt korta svansar.

#25: det är superbra att du lyfter det och de flesta av mina bc vänner är så måna om alla sina djur 🥰

Ja och sporten borde ju fortfarande finnas pga den nyttan den bidrar till i mitt tycke

Apropå vallning och jakt så anser jag (precis som ni) att det är superviktigt att man ser till det etiska för "tredje part", det vill säga viltet eller djuren som vallas.
Förhoppningsvis är det något som nästan alla som håller på med jakt och vallning tänker på, jag inbillar mig att när det gäller vallning så har det skärpts till på senare år?
Jag tycker att man mer stötte på attityden "Äh, släpp in hunden till fåren bara" för några decennier sedan medan de jag känner som är aktiva nu är betydligt mer seriösa.
Kanske till viss del är en generationsfråga och rent allmänt har ju hundsport och hundträning förändrats en hel del.

Svansar, öron och sporrar:
Det är ganska komplexa frågor tycker jag och inte alltid helt självklart. Förbudet att klippa bort sporrar på valpar kom väl delvis till för att de klipptes bort när de inte tilläts i rasstandarden, inte bara för att förebygga skador. Att uppfödare knipsar och klipper själva vilket tidigare har gällt även svansar och öron känns väl…sisådär.
Däremot borde det vara en självklarhet att "funktionella sporrar" fanns med i avelsarbetet men det finns det ju många saker som borde. Som att hundarna skall kunna andas, till exempel.🙄

Svansar är jag som sagt kluven till. En tidig kupering, utförd av veterinär på vissa jakthundsraser skulle möjligen vara ett alternativ men vem skulle i så fall bedöma det?
Fast med nuvarande utställningsförbud så skulle åtminstone inte utställningsfolket haka på utan just jägare. Jag tycker ärligt talat att det är helt vrickat med de uppfödare som bytte ras när kuperingsförbudet kom för att hundarna inte var lika snygga med svans som utan.

Öron vet jag inte om det enbart handlar om öronlappen? Kan det vara så att även mellanörat är mindre "luftigt", att örongången kanske är trängre eller är det just att örat hänger över? Ståndöron är helt klart bättre ur hälsosynpunkt, det är betydligt ovanligare med otit och andra öronproblem då. Labbe och rhodesian ridgeback har ju till exempel inte så långa eller tunga öronlappar men ändå tillräckligt för att man skall behöva ha noggrannare koll på öronen.
(Dessutom är ståndöron mer funktionella även ur vädersynpunkt. Hängöron flyger omkring i blåsten, ståndöron går behändigt att fälla ihop som skydd! 😄)

#27: I vissa andra länder är det fortfarande vanligt att släppa hunden väldigt tidigt i vallhagen och det får gå lite som det går dem första gångerna 😅
Fasar ibland när jag ser folk som lägger upp i dem internationella grupperna att deras Aussie har testat valla, det ser bara stressigt och kaosartat ut för alla inblandade 🙈

Tror en stor del av skärpningen genom tiderna vuxit fram ihop med djurskyddet och aktivisterna 😅

Det helt klart intressantaste sättet att få igång unghunden i vallning jag sett var att sätta på en erfaren hund och ungdomen sele, sen kopplades dem ihop och unghunden fick snällt hänga på när dem äldre jobbade 😂 vet inte hur hälsosamt det är för muskler och leder i längden men ett helt klart intressant sätt att gå in en ny hund utan att det kan gå allt för fel (svårt att få till jakt, bett och annat icke önskvärt med en annan hund som stoppkloss)

#29: Den metoden var lite annorlunda, minst sagt. Rätt intressant, jag blir dessutom fascinerad över att man kommer på dessa lösningar även om de kanske inte alltid är så smarta.

#28: Riktigt intressant fråga om öronen.
Hos kaniner så är ju själva ingången till örat i kraniet förändrat hos kaniner med hängöron vilket gör gångarna trängre och skapar mer problem (många kaniner med hängöron har problem utan att ägarna märker det).

Men inte sett såna förändringar hos hund pga öronens utformning (inget vi prata om när jag läste Osteologi för många år sen), däremot så verkar det snarare vara huvudets form som ger förändringar. Dock så blir det väl förändringar i de mjuka delarna som kan göra hängörade hundars örongångar trängre.

#31: Det är kanske lite som med trubbnosiga hundraser? Det handlar ofta inte enbart om att själva nosen är kort med knipta näsborrar utan även att gommen har för mycket lös vävnad som täpper till.

#32: Precis. Och att själva skelettdelarna i kraniet då också blir deformerade och kan även de skapa problem (och är ju kanske inte lika synliga och lättupptäckta som trånga näsborrar eller "sladdrig" gom).

Så går man tillbaka till diskussionen om det skulle hjälpa mot öroninfektioner om öronlapparna opererades bort så behöver det ju inte vara fallet för att det ändå är för trångt (eller fel vinklar) nere i hörselgången som ändå orsakar problem.

Är ju helt klart komplicerat och inte bara ett "fixar man detta löser man allt" problem.