Min första tanke var briard men de kanske är lite väl stora, har en del vakt och pälsen är inte särskilt optimal. Kanske också för krävande?

Sedan ska de ju ha lite svårare med den sociala biten med främlingar. Jag tänkte främst egensinnig men ändå arbetsvillig

Det första som bubblade upp här var bouvier des flandres men det vart ju total pannkaka när jag läste dina önskemål om storlek och päls. Bouvier kanske också är lite för mycket cairnterrier och för lite labrador…
Tillbaka till tankesmedjan! 😅

Gör ett nytt försök: Airedaleterrier?
Jag har träffat ett par stycken och tycker de varit lite som "labrador-iga" terriers.
Verkar som min hjärna helt ignorerar dina önskemål på storleken. 🙃

Hmmm…
Förstår dina önskemål!
Dvärgschnauzer? Eller Mellanschnauzer?Fast där är det kanske för mycket påhittighet?

Airedaleterrrier var ett bra förslag! Eller en Softie? (Soft coated wheaten terrier)

Welshspaniel?

Känner du några rottweilers? Hur tycker du en sådan passar in på dina önskemål?

Jag har haft schnauzer, tycker den var lättsam, lättlärd, och med på allt! Pigg och glad hund! Var inte arbetskrävande, var nöjd med hur tillvaron var för tillfället.

Hade henne med mig såväl på skoter som i stallet. Hon älskade allt!
Jag tränade inte Agility men det fanns en bana uppställd i närheten, jag gick dit ibland och det tyckte hon var jättekul, hon fattade direkt vad hon skulle göra och gjorde det med lätthet och glädje! Till skillnad mot min blandras, han fattade inte alls poängen! Högst jag fick honom att hoppa upp på bordet, då var vi nöjda båda två! 😄

För att återgå till schnauzern. Hon gick också väldigt bra att ha lös, såväl i samhället som i skogen. Intresserade sig inte för spår eller djur så att hon drog iväg, hon följde inte ens med om lekkompisen stack iväg!

Hon hade en väldigt bra relation och kommunikation med andra djurslag. Hade katt under en period och de funkade väldigt bra ihop, hon månade om katten och de låg tätt tillsammans. I stallet behövde jag aldrig vara orolig, hon var kompis med hästarna, det fanns en ömsesidig respekt mellan dem som var hjärtevärmande att se. 😊

En frisk och långlivad ras som jag kan rekommendera! Min tik fick somna in när hon passerat 15,5 år.

Solklart en pudel, pälsen får du bara acceptera. Sunda, du kan välja storlek efter tycke och smak, de är följsamma och pigga men kräver ingenting alls egentligen.

#1: Ja, briard är nog inte rätt - dessutom skulle jag nog tycka att "vallhundsreaktionerna" var för mycket. Har vant mig vid mina nuvarande hundars mer coola inställning till livet, trots att de inte är ett dugg slöa.

#2: Bouvierpäls är väl funktionell? Den behöver inte vara lättskött däremot tålig mot väder och vind - och det är den ju. Lite väl stor dock och de jag har träffat har varit ganska sega. I och för sig var det när jag var mer ute efter en brukshund att verkligen jobba med, inte en hund till "lite av varje".

Airedaleterrier, helt klart intressant! Jag har kikat en del på dem när jag velat ha "en större cairn". Aha, så de har varit med en nypa labradormentalitet? Man hör ju annars att de är så aggressiva men det är nog baserat på de airedaleterriers som fanns i mitten på förra seklet…
Jag blev väldigt positivt överraskad när jag MHade för ett gäng airedales, trots att de uppenbarligen levde som "tanthundar i flexi" och varken brukade leka eller kampa med sina ägare så var det fullt ös, samtidigt som de var nyfikna och mentalt stabila. Faktiskt mer imponerande än när man ser en schäfer i händerna på en bruksmänniska få ungefär samma resultat.
Fast de är ju inte lika söta som en cairn eller lika fina som en labrador förstås!😀

#3: Dvärgschnauzer har jag slängt lite blickar åt, dock känns de lite…gubbiga på något sätt. Tror du att de är mer samarbetsvilliga än en cairn? Jag har gått på lite olika kurser där det varit med ds, de finns nog med på en "kanske-lista".

Schnauzer, definitivt! Funderar dock på hur arbetsvilliga de egentligen är? Träffade faktiskt ett par uppfödare och hade bestämt mig för schnauzer när Nikka trillade in. Det var liksom inte enligt planerna att det blev en labbe…😊

Wheaten, nä! 😚
Jag har nog aldrig träffat en trevlig ISCWT, det är klart att de finns men de jag har mött har varit väldigt kaxiga och med "långfingret i luften" åt både ägaren och andra hundar.

Welsh springer spaniel, jag tror att det är lite för flamsiga. Skulle nog kika mer på en ESS som inte var så inriktad på utställning i så fall. Jaktspringers är ju så jäkla roliga hundar men alldeles, alldeles för mycket energi. Tror inte kompisens jaktspringer vet om att gångarterna skritt och trav existerar. 😉

#4: Jag har faktiskt inte funderat på rottweiler på länge! Tänker att de kanske är lite för mycket brukshund? Har träffat några riktigt, riktigt trevliga rottisar på brukshundsklubben men de var små arbetsmaskiner.
Hur vädertålig är deras päls? Jag vill ha en hund som klarar att vara ute i många timmar, självklart kan man sätta på ett täcke men inget slår en riktigt funktionell päls. 🙂

#5: Det där lät ju klockrent som en Lona-hund! 😀
Som jag skrev ovan så har jag varit inne på schnauzer tidigare. Upplevde du det som att din hund var rastypisk när det gäller mentaliteten?
Var hon svart eller p & s? Jag har förstått det som att de skiljer lite och att det förekommer lite mer rädslor och social osäkerhet hos de svarta?

#6: Möjligen en storpudel men jag har faktiskt nästan aldrig träffat en riktigt bra pudel. Det har varit diverse rädslor och annat som brustit mentalt, trots att de varit i händerna på kunnigt hundfolk. Synd, för jag tänker att en bra pudel nog är en sjujäkla rolig allroundhund.
Pälsen, nja. "Sportklippta" ser de riktigt käcka ut men kräver ändå mycket pälsvård och så är de inte så goa att ta på. Det vänjer man sig väl vid iofs men jag har svårt för krullhåriga/lockiga hundar.

Tack för alla era tips hörrni!
Det är roligt att kika runt på olika raser, synd att man inte har tid och råd att ha tio hundar på en gång… Förmodligen blir det en cairn nästa gång igen men vem vet, om några år kanske jag sitter där med en bouvier eller pudel?😀

Orkar du med pälsen säger jag också dvärgschnauzer. Helt ärligt de är så enkla. Har det där envisa chamriga (schnauzriga) men är liksom så glada vad du än gör. Vissa är mer eller mindre lättränade men jag har ju gjort en del med mig. Aldrig mött en ras som spårar bättre än dem och de är så lätta.

Vill du ut och härja hänger de med, vill du sova på soffan är det bara gos. Inte alls mycket jakt förutom möss och sorkar. Skulle inte säga att de är gubbiga utan en helt perfekt sällskapshund med mycket personlighet.

Orkar jag med pälsen i framtiden och inte känner att jag pallar satsa på tävling ska jag ha en till dvärg. Är verkligen den optimala rasen på så många steg.

Se dock till att skaffa rätt nu har aveln spårat lite och finns många fula (sorry but its true) och otrevliga dvärgar idag (mött många rädda och ostabila) men det ska inte en dvärg vara. Har en uppfödare jag kan tipsa på pm om du vill som har både snygga och trevliga dvärgar

#14: Men är pälsen på dvärgschnauzer så jobbig då? Jag tänker att cairn har ju också strävhårspäls som skall plockas, den tycker jag faktiskt är ganska smidig. "Dra ner" pälsen när det behövs, däremellan gör jag knappt något alls mer än någon genomkamning ibland. Det är förstås skillnad på om man skall ställa ut och behöver ha en tip-topfrisyr på hunden men för vardagsbruk, så. Faktiskt en av de mest praktiska pälsar jag har haft på mina hundar; i princip skötselfri mellan trimningarna, fäller inte särskilt mycket och är tålig för väder och vind. 👍

Inget slår en typisk spetspäls men strävhår känns helt ok.

Är det stor skillnad på dvärg- och "vanlig" schnauzer mentalt? Jag tilltalas mer av de större men tänker att de nog inte är riktigt lika "obekymrat busglada" som dvärgarna? Är det skillnad på mentaliteten beroende på färgerna hos ds? Det är det ju tyvärr hos schnauzer.

Vet inte mycket om "mellan" varianten men har hört att den är tråkig och typ sämre rent generellt.

Ja och du kan ju raka pälsen 😁. Den fäller ju inte mycket.

Oj tror mer det är beroende på linjerna. Min uppfattning är att de svarta ofta är lite mer livligare men helt ärligt ska jag inte uttala mig om det. Så nä, jag antar att de är jämna. Alla färger finns det trevliga individer, träffat en del otrevliga vita. Har en kennel också som jag kan rekommendera som har snygga och trevliga dvärgar

Pälsen kan vara helt fel, men jag fick schapendoes i huvet.

Eller - västgötaspets! Fast där får man kanske inte riktigt helt säkert den där samarbetsvilligheten.

#16: Ja, jag har nog fått intrycket att det är mer fart i dvärgarna. Jag återkommer om det blir planer för en ds framöver! 👍

#17: Jag kikade på schappe ett tag, de jag har haft på kurs har varit väldigt trevliga. Tror dock att det är lite för mycket "vallhundsreaktioner" på dem, jag gillar som sagt det där lite mer robusta och coola även om hunden kan vara alert ändå.

Västgöten kan nog vara något, jag älskar ju dessutom spetsar! Tror att de är lite kaxigare än fårvallare dessutom. 👍

Har du kikat på Lancashire heeler? Kanske kan vara nåt?

https://www.skk.se/sv/kopahund/hundraser--annonser/lancashire-heeler/