#0: Dobermann är en krävande brukshund som behöver mer meningsfull aktivering än att bara vara ute och röra på sig. En understimulerad dobbis är inte rolig att ha i lägenhet, eller i hus för den delen. (Jag har tidigare bott granne med en som inte fick i närheten av vad den behövde för att må bra. Den fick till slut omplaceras då det skedde olyckor med familjens barn, vilket såklart inte var hundens fel på något vis.)

Man kan ha en dobbis i lägenhet men först och främst så ska man välja en ras som matchar med vad man vill ha ut av hundägandet och vad man kan erbjuda hunden när det kommer till motion och aktivering.

Alla hundar kan vara i lägenhet bara man lär dem att vara ensamma och att de har ett bra liv förstås.
Vanligt problem med Dobbis är att de ylar och skäller när de lämnas, men det är för att de inte är tränade att vara ensamma - de ska också vara lugna när man går.
Sedan beror mycket på VILKEN Dobbis du har. Om du har en högenergisk, så måste den ju självklart få jobba och ha ett aktivt liv för övrigt så att den inte "överreagerar" när du lämnar den… (läs ylar, skäller och äter upp hela hemmet)

Jag har haft alla sorter, men när jag lärde mig hur man lär dem att vara ensamma hemma gick det supersmidigt. Rutin gör också hunden trygg även om den blir lämnad ensam 2-5 timmar.

Hej!
De flesta hundar kan som sagt bo i lägenhet även om en del mer extrema raser förmodligen trivs bättre i hus/på landet. (Jag tänker då på tex de stora bergs/herdehundsraserna och vissa polarhundar.)
Med just dobermann och andra respektingivande raser kanske man skall tänka på att en del grannar inte uppskattar den typen av hund även om den är jättesnäll. Jag menar inte att man skall välja hundras utefter vad grannarna trivs med men man kan få vara beredd på att de kommer med diverse kommentarer och annat.

Däremot känns det livet du nämner inte som så lämpligt för just en dobbis. Att "bara" ränna runt ute på landet och i skogen ger inte särskilt stimulans, visserligen gör jag massa annat med hundarna när jag är i stallet (tränar olika moment, labben får apportera borstar etc) men de är inte särskilt trötta när de kommer hem. Efter en ridtur har labben i och för sig fått röra sig ordentligt men har inte blivit särskilt trött mentalt - och det är nästan den biten som är viktigast att komma åt när det gäller en brukshund.

Dobermann är väl i ärlighetens namn inte den mest okomplicerade rasen heller, vill man ha en relativt "enkel" hund att ha i vardagen är det nog ett lite sämre val.

Ta det inte på fel sätt men jag har sett flera av dina andra inlägg här på iFokus. Det är jättebra att du funderar ordentligt på vilken ras du skall ha men försök att istället hitta en ras som passar just det du vill ha den till.
Som jag förstår det så vill du ha en ganska okomplicerad kompis att ha med i stallet, gå (kanske rida?) med i skogen och som rent allmänt hänger med dig i vardagen - och dessutom funkar bra med andra människor?

En sak att tänka på där är att inte räkna med att hunden kan följa med på ridturer. Hitta en hund som har möjligheten men ha också en lösning för om det inte funkar. Var gör du i så fall av hunden när du rider? (Det kan finnas olika lösningar, beror lite på förutsättningarna.) Behöver hunden rejält med motion så får du i så fall vara beredd på att fixa det utöver det du redan har gjort med hästen. Jag kan säga att det är inte så kul att först vara ute och rida att pass i pissregn, sen behöva ta en rejäl runda med hunden…

Jag tänkte att det var smart att kunna ha med min rhodesian ridgeback på ridturerna, slå två flugor i en smäll liksom, men det funkade inte alls. Hon blev helt enkelt inte tillräckligt lydig för att jag skulle kunna styra henne från hästryggen och dessutom avskydde hon verkligen både stallet och hästarna.
Däremot behövde hon ändå rejält med aktivering så det blev dubbelt arbete så att säga.

Hurdan hund vill du ha? Storlek? Päls? Älska andra människor eller mer reserverad? Följsam och lättlärd eller kanske lite mer egensinnig? Är det viktigt att kunna ha hunden lös? Det finns förstås aldrig några garantier men vissa hundraser/hundtyper är definitivt lättare än andra med den biten.

Som jag nämnde är det skillnad på Dobermann och Dobermann. Högaktiva från IPO och Brukslinjer behöver mer, men Dobbisar från lugnare t ex utställningslinjer funkar bra som aktiv sällskapshund. Med aktiv sällskapshund menar jag motion, skoj och hjärngympa. ALLA hundar behöver detta.
Jag har själv haft 3 Dobbisar från lugnare linjer som jag bara haft som sällskap. Det har räckt med motion, skoj aktiviteter med mig, hjärngympa och vardagslydnad.

Den killen jag har nu är högaktiv, så det är mera jobb med honom. Att jag har tomt och villa spelar ingen roll. Han behöver mycket stimulans och han älskar att träna.

#3: okej!

Jag vill ha en stor hund, vakthund helst då jag fäst mig mest vid de raserna. Korthårig/släthårig å ändå funka bland människor men ändå inte älska de.

#4: om man vill ha en lugnare Dobermann, ska man välja utställningslinje å inte Bruks? Eftersom brukslinjerna verkar vara avlade för att ha mycket energi

#6 Japp. Dock kan det vara svårt att hitta då de flesta uppf är aktiva inom Bruks- och IPO med sina Dobbisar och vill ha aktiva köpare.
Men jag har som sagt haft 3 sådana omplaceringar.
Omplaceringar är bra på det viset, om det är vuxna hundar, då ser man redan vid första mötet vilken energi hunden har.

#7: blir en omplaceringsvovve runt 1år när det blir å skaffa, mest för att de lugnat sig då å sedan får ja ta med mig vovven till skolan när de är 12mån+

#8: Låter bra men börja leta i god tid, en bra omplaceringshund kan ta tid att hitta (även om en del mer eller mindre trillar i knät på en).