Jag tänkte tota ihop ett långt svar (som vanligt) med hur jag har resonerat med mina hundar men nu är ju skallen så trött igen… Inte för att jag är någon supertränare men det är ju alltid bra att bolla lite idéer och erfarenheter med andra. 🙂
Påminn mig gärna om jag inte postar inom ett par dagar!

#1 Ok 🤍

Beror på hur stort det är. På mallen är det rent totalförbud att jaga. Det blir helt enkelt inte kul och kan nu kalla tillbaka henne och byta med en annan belöning eller bara säga app app.

DS är ju annorlunda. Bara litet app app p hon bryt sig inte

Hm… alltså… vissa djur/situationer då är han totalblockerad…

Eftersom jag inte vet vad jag ska göra så låtsas jag som ingenting. Jag tänker som så att, att det finns djur överallt är naturligt, så han behöver bara vänja sig… (för jag vet inte vad jag ska göra annars, vill inte förstärka på något sätt).

Hemma har jag börjat så smått med att träna honom att inte jaga och äta mina tammöss…

Asch, jag hade skrivit ett lååångt inlägg, insåg att det var en hel del svammel så nu blir det en kortversion. 😉
I vilket fall, jag tror inte riktigt på det där med att ignorera felbeteenden, åtminstone inte såna som hunden verkligen vill göra. Möjligen funkar det i en helt tillrättalagd miljö men det är sällan då som viltet eller vad det nu gäller dyker upp…
Har jag möjlighet att "nå fram" till hunden så kräver jag kontakt eller åtminstone att hunden inte låser sig på tex en katt.
"Kräver" är kanske fel ord, jag ber om/uppmuntrar till kontakt, hur mycket beror på hur stark retningen är.

Superbelöning om det funkar, om inte så beror det lite på hunden.
Det händer att jag korrigerar mina hundar, inte genom att dänga dem i marken givetvis men genom att faktiskt orsaka dem någon form av obehag.

Vet jag att jag inte kan nå fram överhuvudtaget så är det ingen idé att öda tid på det så då blir det mestadels "släpa med hunden därifrån" om det gäller jaktgrejer.
Att be om/kräva något men inte kunna få igenom det är ju bara kontraproduktivt.

Men jag tycker även att det är väldigt viktigt att man tränar belöning, samarbete, stadga och kontakt i andra situationer, man måste se till helheten.

#5 Ok. Inte ignorera då.

Gå åt annat håll?

Kommer jaktintresset att minska med åldern?

#6: Jag brukar ärligt talat släpa med mig hunden förbi men det beror ju lite på vad det gäller - och det är lättare att släpa med sig 8 kg cairn än en dobermann… 😉
Men jag undviker vissa saker, ja, fast jag försöker träna på dem så att det ska bli bättre.

Hmm, jaktintresset minskar nog inte, möjligen hanterbarheten, att det kan bli lättare att styra upp hunden.
Till viss del är det nog så att man förhoppningsvis lär sig att läsa just den hunden och kanske hittar vettiga sätt att träna på.

Jaktlabbar har tex ofta ett rätt stort jakt- och viltintresse men har så pass mycket will to please att det är lätthanterligt.
Min ridgeback däremot var det kört med, hon var jaktgalen livet igenom.

Men en "jaktidiot" kommer sannolikt alltid att vara det, åtminstone delvis. Det går förstås att träna bort det mesta men kan man tänka sig att använda den typen av träningsmetoder ska man nog inte ha hund…

#7 men det finns väl sätt att träna bort jakt på bra sätt, bra metoder?

jag har aldrig gått någon anti-jakt-kurs på brukshundsklubben, men de anordnar när det finns intresse. kan tänka mig att han är för ung just nu, har för mkt energi och lägger då väldigt mycket av den på just jakt (eller intresse för spännande djur) och eg kanske det är lätt att använda den energin och intresset på annat sätt. bara att jag är inte kunnig nog, har inte tålamod nog och mår inte bra nog… så jag väntar lite med det… (eftersom jag inte heller vet vad jag ska göra annat än att spåra, vilket han inte är speciellt bra på… eller jag har i a f inte fått honom att lyckats bli tänd på det)

Kollade på K9 education. En anti-jakt- kurs tar ca 4 månader. Så detta är en ganska komplicerad grej. Upplagd på lek/belöning, stadga/impulskontroll, inkallning, signalkontroll.

Läs mer här: https://hundkurser-online.com/2016/07/antijaktskolan-online-oppen/

#9: Jag tror att det är väldigt svårt att få till en "viltsäker" hund via en onlinekurs, såvida den inte redan har liten eller ingen jaktlust/är idiotsäker på inkallning.
Det som verkar vara bra med den kursen är att den inte bara riktar in sig på själva viltintresset utan att den har ett brett upplägg, att man måste jobba med samarbete, belöning, impulskontroll och så vidare.
Det har man ju dessutom nytta av även i andra situationer.

Sen…jag tror inte att alla hundar går att få viltsäkra, åtminstone inte för en vanlig dödlig hundägare och faktiskt heller inte med bara positiva metoder.
En del hundar är till exempel väldigt självständiga och därtill svårbelönade, har de då dessutom stor jaktlust så är det rätt kört.

När det gäller spår, har du testat viltspår? Det kan få en hund att tända till ordentligt i spåret, med ett helt annat engagemang och fokus än med vanliga spår.
En del menar på att det snarare ökar viltintresset, på mina har det funkat tvärtom och gjort att det har varit lättare att kontrollera jaktlusten.

Förresten, det är väl jättebra att "använda" mössen för stadgeträning! Så länge man har koll och mössen inte far illa på något sätt så är det ju toppen. (Jag vet att du inte skulle riskera eller stressa dina möss men man vet aldrig vem som läser och får en korkad idé!)