Ursäkta alla kassa meningsuppbyggnader. Ligger i sängen och är redigt trött.

Hur gör du när du försöker få henne att slappna av?

Skulle vilja veta som #2.

Min malle var outhärdlig som valp. Idag har han en avknapp. Men den fungerar inte som på någon av mina andra hundar. Jag brukar säga att "en malle vilar aldrig, den ligger bara på laddning". Ungefär så är det :)

Vad skall du göra med hunden i framtiden eftersom att du väljer en så högaktiv ras?

För att få henne att slappna av så sitter jag brevid och håller i ett ben som vi tuggar "tillsammans på" det funkar hyfsat när hon inte är helt uppstirrad. Igår och idag så har vi tränat på att slappna av mer genom att jag försiktigt håller kvar henne i min famn och klappar lugnt och talar lugnt till henne. Det är det bästa hittills faktiskt, är det fel att göra så? För imellanåt så vill hon ju såklart bort från min famn och gnyr, men efter ett tag så slappnar hon av och gäspar. Som jag skrev i början så har jag fått henne på halsen, jag tänkte vänta några år med hund och då tänkte jag skaffa mig en schäfer men nu så blev jag ombedd att passa Leva och sedan tillfrågad om jag ville ha henne. Eftersom jag redan är förälskad i henne så kunde jag självfallet ej säga nej. Men jag ska få detta att funka! Men mina framtidsplaner är att träna. Jag tycker om att vara aktiv och att ha en aktivhund. Skall jag vara ärlig så tycker jag att det är stor skillnad på malle och schäfer och det hade jag inte riktigt räknat med - roligt men en omständig förändring i livet!

Det du gjort igår och idag är det vanligaste sättet, vad jag förstått. Ibland kan det hjälpa att tex lägga en godis framför som hunden inte kommer åt. Som den sen får när den är lugn och får ett varsågod. Jag skulle rekommendera att gå en valpkurs. Det är toppen. Annars finns det en bok som är helt ok som heter kontaktkontraktet.

Godis och passivitet är ofta en halvbra kombination då hunden ligger på förväntan.

Tycker du gör rätt i att hålla henne i valpgrepp i famnen. När min malle var valp och gick mig på nerverna kunde jag sätta på honom ett koppel, sätta mig i soffan och sedan bara hålla. Tills han blev lugn och lade sig (vilket gick Mycket fortare när kopplet var på) då berömde jag tyst eller klappade lugnt på honom (om han inte "gick igång" på det)

Tyckte godis va bra i början men min hund är grym på såna övningar. Det vi gör nu är att sätta/lägga oss ner och lägga hunden på rygg mellan bena. Inte för att dominera eller något utan för att han föredrar att ligga på rygg när han är avslappnad. Men det varierar ju på hur hunden föredrar att ligga antar jag. Sen har vi en tax som är lätt(are) att lyfta omkring.

jag kan inte riktigt hålla med om att det skulle vara endast ett "malle-problem", jag tror snarare att det beror på att det är en korsning och hur linjerna ser ut. har du föräldrarnas namn så kan man ju kika bakåt?

Hm. Ursäkta om det lät som om jag benämnde mitt inlägg som ett malle problem då jag mer gick in på att Leva är en hund med mer motor än vad jag förväntade mig. "Jag tror mer det beror på att det är en korsning" haha. Orkar inte med någon blandras-rasism.

ojsan hoppsan här haglar det spydigheter. det var inte min mening att mitt inlägg skulle uppröra och att det var malleinriktade problem tolkade jag utifrån de svaren du fått, inget annat. att hunden är en blandras kan mycket väl vara "problemet" iom att så olika linjer och raser kan orsaka brister i hundens mentalitet, på samma sätt som brister hos föräldradjuren kan nedärvas utan att hunden nödvändigtvis är en blandras. du kan blanda en bruksmalle med toppenmentalitet och en dito utställningsmalle men resutatet blir katastrof eftersom föräldradjuren är så olika.

#10: Vart anser du att jag skrivit att det är ett "malleproblem".
Skaffar man malle tar jag för givet att man inte tycker att det är ett problem. Men det är fakta att högaktiva och intensiva raser (onekligen) kan bli riktigt kämpiga som valpar. Det är inget konstigt med det allt. Dom är mer energiska raser. Vilket vanligtvis gör dom mer energiska valpar. Utöver hur energiska valpar redan kan vara.
Vill också tillägga att jag uppfattar ditt inlägg som missvisande då en superhund + en superhund av samma ras och kvalite kan bli katastrof den också. Likväl som två katastrofhundar kan få fram en liten stjärna. Det vanligaste är dessutom att man tar två väldigt olika hundar för att dom skall jämna ut varandra, så din kommentar om att det blir katastrof För Att föräldradjuren är olika är också en väldigt missvisande mening. Jag tror jag förstår hur du menar men det borde i mina ögon uttryckas väldigt annorlunda.

Mina uppfödare sa (med glimten i ögat) när jag hämtade min parvel att "nu börjar det jobbigaste året i ditt liv. Men det kommer bara gå uppåt och framåt". Och så är det verkligen!

Att du tycker att det är mycket är inte konstigt och att hon är väldigt aktiv behöver Absolut inte betyda att din hund har problem eller är en katastrof. Kan likväl betyda rena motsatsen! Ta det med ro, en malle kan vara en ordentlig utmaning som valp och unghund, men var konsekvent och lugn och gå på magkänsla. Du har uppmärksammat ett problem och vågar be om hjälp. Det visar på ambition och känsla. Du kommer säkert fixa det galant!

Har inte läst alla kommentarer men akta dig för att aktivera henne för mkt, det kan ge tvärtom effekt, att hon blir överstimulerad. Träna massa passitivitet nu istället, gör en kompisgaller hage att ha henne i eller ha henne rent av i koppel hemma när du tycker det är dax att bara chilla.

#11 Vet faktiskt inga som tar två helt olika hundar för att deras egenskaper skall jämna ut varandra. Gör man det så brukar man få en väldigt ojämn o spretig kull, där en del blir som den ena föräldern o en del som den andre, några blir bra mittemellan o ytterligare en del som blir rena rama katastrofen, varken hackat eller malet o inte duger till någonting.

#13: Jag vet flertalet som gjort kombinationer på två relativt olika individer. Vet också att det var flera kennelägare som hade tagit flera sådana kullar av dom som gick skks uppfödarutbildning samtidigt som mig.

#14 Du skrev "Det vanligaste är dessutom att man tar två väldigt olika hundar för att dom skall jämna ut varandra"

Vilket jag opponerar mig emot, att du känner flera som gjort det betyder inte att det är vanligast.

Ingen av de Bruks o vallhundsuppfödare jag känner skulle drömma om att para hundar som skulle jämna ut varandra, de väljer föräldradjur som de anser kompatibla för att förstärka bra o önskvärda egenskaper. Avel går ut på att förbättra sin ras, inte att få fram medelmåttor.

#15
AMEN to that Vallhund!

Okej. eftersom att det inte finns statistik på det hela så är det ju helt enkelt två olika uppfattningar påverkade av de uppfödare man har omkring sig.
Så sent som för några veckor sedan var jag och gjorde valptester hos några uppfödare av "bruks/vallhundstyp" som har en stor och etablerad kennel och som satt och berättade hur de tänkt med parningen och hur hanen är kanon på alla sätt men har lite för lite tryck och skärpa i sig, men att dom hoppades att tiken som tvärtom är väldigt högdriven och skarp skulle kunna väga upp det.
Hur vida det är rätt eller fel eller vad jag tycker om detta är en helt annan sak. Men som sagt..vi har olika uppfattningar om det hela helt enkelt.

IALLAFALL Så tänkte jag ge er en liten uppdatering! Jag och Leva försöker träna mycket på passivitet och det går sakta framåt (vissa dagar) dock så tror jag att det kommer bli bättre efter min ensamflytt till en egen lägenhet i helgen. Då personen jag bor med jobbar natt så kommer han hem vid 01.00 och jag tror att det skapar lite oro/stress för henne. Så min förhoppning är att det blir lite lättare för henne att slappna av när vi kommer in i trygga rutiner. En sak som jag är lite konfunderad över är att hon bits och ja jag vet mycket väl att valpar gör sånt men det är VÄLDIGT hårt. En vän till mig som är hundinstruktör passade Leva när jag var på jobbet idag och även hon hade svårt för att komma med tips om vad man ska göra då hon själv kände att hon blev frustrerad. Det hon sa var att jag skulle omvända beteendet, "kom vi gör det här istället" men det krockar också vi passiviteten för då känns det som om man nästan alltid måste hålla henne fokuserad på annat. Någon som har nått mer råd? Tack så jättemycket för alla svar!

Vad händer om du tar ett ben när hon bits och håller i benet när hon tuggar? Dvs att ni tuggar ben tillsammans?
Hur reagerar hon om du tjuter till när hon biter för hårt? Alltså, inte skälla på henne eller liknande utan göra ett sådant tjut som hundarna gör själva när något gör riktigt ont.

Ta det lugnt, det är mitt tips. Vet flera valpar, ffa brukshundsvalpar, som är helt GALNA som valpar, min bland annat. Dessa har lugnat ner sig ju äldre de blir, och hoppas verkligen på det. Jag tar det med ro och gör det bästa av situationen, är själv lugn och och försöker att inte få spel och typ.. dra av mig håret eller något haha.

Tålamod, tålamod.. och ännu mer tålamod. Valpar är hemska, men brukshundsvalpar verkar vara.. brutala.