mallen är ett "säkrare kort", chansen är större att du får en bra individ. holländarna är ganska ojämna individerna emellan. men en bra malle och en bra holländare är ganska lika :)

Okej, tack. :) Så det är i princip inget som skiljer utöver att mallen är en större ras och lättare att hitta rätt individ i, alltså? Har du erfarenhet av båda raserna eller bara ena?

Holländaren har faktiskt blivit ganska så "stor" de senaste 5 åren här i Sverige, har själv ett intresse för rasen utöver Schäfern.
Och jag kan då säga att jag mött (och tränat med) betydligt fler stabilare och trevligare holländare än mallar!

Egenskapsmässigt så är det ingen direkt större skillnad kanske annat än den extrema sociala kamplusten som mallarna gärna besitter, detta ser dock inte jag personligen som en fantastisk egenskap att ha.
Upplever holländaren som mer "samlad" gentemot mallen som är "urflippad" (i brist på bättre ordval).
Dock är holländaren riktigt käcka hundar med otroligt mkt fart och fläkt. Gillar dom starkt och det är för mig som är en stor schäferentusiast ett självklart val före mallen för dom tilltalar mig verkligen inte någonstans.

#3 Det där låter lite mer som uppfattningen jag fått av rasen. Tack för svaret. :)

#3 att det är en stor ras är att ta i ganska mycket skulle jag vilja säga. det finns vad jag vet 3 stycken kennlar i sverige som är "erkända" för att ta fram arbetande holländare..

jag har sett ganska många holländare i både hemmamiljö och i arbetsstiuationer och deras brister lyser igenom ganska mycket, vilket man också kan se tydligt i kennlarnas valpstatistik och även ute i Bruks och tjänst. intet sagt att alla individer och linjer är sämre, men att säga att de över lag är en bättre hund än mallen är enligt mig att fara med osanning.  dock är jag en av dem som uppskattar "den extrema sociala kamplusten som mallarna gärna besitter"  😂

#5
Som jag skrev så skrev jag att holländaren har blivit ganska så stor de senaste 5 åren! Dvs till förhållande mot vad de var "nyss". Läs om och läs rätt, tack.

Det är betydligt vanligare att se en HH idag än vad det var för några år sedan, så ja, rasen har helt klart växt en hel del på kort tid. Tror du att alla kommer ifrån de Svenska uppfödarna? Icke, har nog sett minst lika många importer som Svenskfödda.
Men jag har inte någonstans sagt att den är lika stor som de andra mer etablerade bruksraserna…

Då skiljer sig våra erfarenheter ifrån varandra kring rasen, så på vilket vis är det en osanning? Menar du att jag ljuger över de hundar jag känner och sett???
Jag finner Holländaren bättre och mer tilltalande än mallen, så…?

Ja, och det är väl tur det, tänk vad trist det vore om alla tyckte om samma saker. ;)

#6  "Holländaren har faktiskt blivit ganska så "stor" de senaste 5 åren här i Sverige" - jag läste om och läste rätt från början. bara för att de var mindre i antal förr betyder det inte att de är stora för att de har blivit några fler.

och nej du har rätt! du skrev vad du tyckte och jag tolkade det som ett faktum, my bad!

och som schäfermänniska förstår jag att du gillar holländarna mer, men för min del vill jag ha tryck i mina hundar =)

#5 Vad är det för brister du anser att holländarna har, då? Vad tycker du gör mallen till en bättre ras? Att bara säga att en ras är "sämre" ger inte så mycket eftersom det en person ser som en brist ser nån annan som en tillgång. :)

undrar samma som #8 =)

Har också varit nyfiken på rasen ett tag, men även på Mallen och Schäfern.

Har fått för mig att mallen är vassare än HH. Men har även fått för mig att det är ganska mycket mer skärpa i bruksschäfern än HH också…

Hur är det med "av-knapp" på de tre raserna?

Passar på att slänga in schäfern här också eftersom Nikkis är här och verkar vara insatt i alla tre raserna =) Hoppas det är OK Alex =)

Har träffat en HH, i mina ögon verkade den ganska energi-lös vilket jag inte alls har fått för mig genom att läsa om rasen =/ så inget bra första möte alltså.

#9 Det är helt okej! Eftersom schäfern är såpass vanlig så är det bara intressant att jämföra även med dem, framför allt om man har mer erfarenhet av schäfer än malle, vilket säkert många har (även jag). :)

jag kan bara tala från egna erfarenheter men jag skulle nog säga att jag har sett ganska så mycket av alla tre och har en tydlig bild av hur jag upplever raserna =)

de är samtliga ganska bra arbetsraser med rätt förare (och individ) men i mitt tycke har holländarna för mycket reservationer, hjärnspöken och driv på fel saker. många är extremt stissiga och högmotiverade men svåra att rikta in i arbete.

schäfern är en bra allroundhund men saknar ibland den motorn jag gärna ser i en bra hund. de börjar arbetet högintensivt men utan snabb vinst blir de omotiverade att fortsätta. sen att de har klåda, allergier och AD/HD är tråkigt..

mallen kan jag uppleva som en överlag driven och högintensiv ras med skallen på rätt plats, de är modiga men också ibland lite allvarliga.

#7
Öh, förlåt men det här tar jag som ren och skär förolämpning och också att jag tolkar det som att du;
1) Sett skithundar
2) Inte kan se skillnad på en bra hund och en överflippad hund
3) Rent av bara är okunnig. :P

Men du vill ha mer tryck? Du säger alltså att Schäfern (och holländaren) saknar tryck.

Mja, okey, jag vet faktiskt inte vad jag ska säga annat än att jag beklagar att du inte fått se en bra Schäfer, inte ens lite i närheten med tanke på dina uttalanden.
För det är någonting som de flesta hundmänniskor säger som "smakat" lite olika raser, att ingen annan ras slår en bra Schäfer.
Och tro nu inte att jag är helt okritisk, alla raser har sina för och nackdelar och det är sällan jag bryr mig om vad andra tycker och tänker om diverse raser, inkl "min" egen. Jag är mer för att rasen ska bli mindre poppis än vad den är!
Men att komma med sådan osanning känns extremt fel men också som falsk marknadsföring.

En bruksavlad Schäfer saknar _allt_ annat än tryck, det garanterar jag dig!

Den egentliga skillnaden mellan Schäfern och Mallen krasst sett är att Schäfern (tack gode gud) oftast är något mer eftertänksam medans Mallarna är bara flippade åt alla håll och kanter - gör först och tänker inte alls sen. ;)

Men du menar också att Schäfern saknar både mod OCH allvar? Seriöst, vad fan har du sett för hundar???!!! Ska jag börja bli orolig för rasen eller lugna mig med att du sett skit/inte sett ett skit alt bara är allmänt okunnig om drifter och egenskaper hundar besitter?

Och ang sjukdomarna, Mallarna är lika drabbade av HD/ED dom också, men rasen är desto mer känd för att ha ojämn mentalitet (rasen överlag sett) än vad Schäfern har SAMT att den även är drabbad av;
* EP
* Ögonsjukdomar (PRA, bakre polär atarakt)
* Bogskador(lösa benbitar) och även likaså dom har;
* Allergier samt;
* Klådor.

Ja men HURRAAAA vilken fantastiskt felfri ras! :D Eller hur var det nu igen med att sopa rent framför sin egna dörr innan? ;)

Schäfern är en allround ras säger du, men det är inte mallen? Så vad specifikt kan man köra med en Malle eftersom den tydligen inte hamnar i samma kategori som Schäfer, dvs allround?
Den kan då, om jag tolkar dig rätt, bara göra en kanske två saker? Hmm… okey. :P

Låt mig dock påpeka att du får tycka vad du vill, men återigen - att komma med såna här felaktigheter och knäppa (samt återigen-felaktiga) vinklingar är jag väldigt principfast med, rätt ska vara rätt. Du verkar till skillnad från mig vara väldigt "hemmablind" och okritisk.

/Nikkis - som hittills endast hunnit äga två Schäfrar, en blev 13+ och fullt frisk, den andra endast 5 år och hade allergi sedan tidig ålder och fick somna in pga cirkumanalfistlar. = Jag har personligen upplevt det absolut bästa och det absolut värsta inom rasen, men jag har mer kunskap och ödmjukhet i mig att jag vet bättre än så än att svartmåla den men också veta vad som finns, precis som med andra raser!

Och som sista tillägg, bägge dessa hundar besatt ett "tryck" att det hade varit kul att se dig med dom i andra ändan, speciellt då du har så skev uppfattning om rasen.  ;)

#9

Alltså, allt det du undrar över är väääldigt avgörande beroende på vilka linjer hunden är efter. Det är generellt rätt stor skillnad på en sportavlad hund(oavsett ras) och en tjänsteavlad hund(likaså det, oavsett ras).
Det man ser som önskvärt med dådkraft, skärpa och mod i en tjänstehund är kanske inte lika önskvärt i en sporthund, mycket för "till vilken nytta", liksom. (Jätte enkelt förklarat)

Sedan så vill inte alla heller ha den där super-duper-mega-svåra-"mycket hund"-hunden med extrema drifter. Sånt där är en smaksak liksom.

Men i slutändan så handlar det om individen. Om du och jag skaffar ett varsitt kullsyskon ur en kull så kan våra hundar vara helt olika varandra eller vara väldigt lika varandra. Sånt där är också rätt ärftligt med hur det ser ut bakom linjerna, vissa är lite mer berg och dal-bana medans andra är mer jämnare.

Men sedan påverkas hunden givetvis av miljöarvet, dvs det den lär sig och upplever - Det vi präglar den på.
Säg att våra kullsyskon är jättejämna men jag är betydligt sämre än dig att aktivera min hund och även vara tydlig och konsekvent och låter min hund hållas. Då får jag ju med stor sannolikhet en stressad och understimulerad pain in the ass hund. :P

Men vi kan krasst sätt säga såhär, att en mentalt stabil, välaktiverad och uppfostrad hund har en tydlig av och på knapp.
Är den avlad för ett visst syfte så finns det goda förutsättningar att få det man oftast räknar med att få (undantag finns, trots allt levande ting det handlar om) och jämför man en exteriörschäfer med en bruksavlad malle så kommer schäfern givetvis att verka helt hjärndöd och allmänt mer död än levande, vilket förvisso stämmer. ;)

Slutligen så kommer det man själv personligen föredrar att väga tyngst eftersom alla är som sagt olika och önskar olika egenskaper och drifter i våra hundar. Det som är helt klockrent rätt för dig kanske är helt fel för mig, och vice versa. :)

Vet inte om du blev så mycket klokare av det här. ^^

#11
Du har helt rätt, Schäfern är en av de vanligaste och absolut största rasen världen över. Detta är tyvärr till rasens nackdel i många fall. Det finns allt för många dåliga hundar som man undrar -"Oj, vad har hänt här?" liksom.
Detta har i sin tur lett till en massproducerad ras som medfört en hel del defekter och sjukdomar.

Rasen har försökts anpassas till att passa ALLA, och det är för jävligt rent ut sagt. För det är inte en ras till alla, långt ifrån. Men den har modifierats på många plan och jag hatar det, just för att det har i alldeles för stor utsträckning individavlats, man har bortprioriterat extremt viktiga faktorer (hälsa, funktion och mentalitet) och ja, delat upp den i två väldigt starka läger.

Så på ett sätt är det kanske lite fel att jämföra rasen med mallen/HH:n som inte alls blivit lika poppis, eller ja rent av förstörd i samma utsträckning(/inte alls). För mycket beror också på VAD man jämför med, en hjärndöd exteriöravlad Schäfer mot en dito malle/HH så kommer de två sistnämnda ändå vara mer "Halleluljah" just för att dom inte är lika illa drabbade. Det finns alltså betydligt fler dåliga rasrepresentanter för Schäfern än för de andra två raserna, just för att den är sååååå himla stor.

Och tyvärr är det väl också oftast den sämre typen som syns mest i samhället. Hur ofta hör man inte folk säga, -"Finns inga riktiga rakryggade schäfrar kvar, rasen är förstörd". Och jag blir då helt -"Men hallå, åk ut till en BK så får du se den hederliga Schäfern i sitt rätta esse!". Men tyvärr är det inte så och det håller i sig. Därför är jag personligen extremt glad att schäfern inte längre toppar poppis-listorna. Hoppas att det fortsätter så och att den hamnar längre och längre ner på listan. Det skulle verkligen göra gott för rasen.

Men jag ska självklart säga att det finns lika bra och "korrekta" schäfrar som det finns dåliga, om inte fler. Så det är väl tur det, att man kan hitta en riktigt bra brukshund i rasen, för det finns ingenting som ger mig mer gåshud än att se en Schäfer i arbete. :D

(Shit vilka noveller jag skriver, haha sorry)

#15 Jo, när jag jämför med schäfer är det självklart den bruksavlade jag tänker på, nåt annat vore ju ganska meningslöst. :) Jag har också hört samma som du från i princip alla som en gång haft schäfer, att det är de bästa hundar de haft arbetsmässigt och "en gång schäfer, alltid schäfer". Och jag tror knappast det är för att de är partiska utan många har samma åsikt som mig gällande en del andra raser, så något bör det ligga i det. Och jag är absolut inte partisk när jag skriver så, för jag har aldrig fastnat för schäfern. Dock utgår jag inte alls från arbetsegenskaperna, för jag har aldrig jobbat med någon själv, utan det är ju mer ytligt för min del. Därför är det för mig bara intressant att höra hur malle och HH skiljer sig från schäfer, då båda de raserna tilltalar mig mer utseendemässigt. Vilket självklart är det sista jag går på men har man möjlighet att välja så. :) Dock har jag det senare fått uppfattningen om att mallen är ganska ojämn mentalt och i många fall, i mitt tycke, lite "för" skarp. Såklart kan man hitta bra individer, men då jag redan haft en väldigt osäker hund tidigare vet jag vilka vardagsproblem det medför och tanken på en sån hund i ett extremt skarpt paket (senaste var kelpie, så ändå inte helt utan skärpa) skrämmer mig, det är inget jag vill riskera. Därför har jag fått upp ögonen för HH lite, för jag har fått för mig att det är lite enklare att hitta rätt då djungeln är lite mindre än så länge. Men som sagt, ingen direkt erfarenhet av rasen så jag kan ju ha helfel. Oavsett är inget hundköp aktuellt än på minst ett år, men för mig är rasvalet såpass viktigt att jag vill ha både ras och kennel klart ett bra tag innan det är aktuellt att skaffa själva hunden.

#16
Jag förstår precis vad du menar, och jag är rätt känd för att vara extremt kritisk, både mot mig själv och mitt men även generellt. Jag har t ex snarare varit den som alltid dragit upp mina hundars sämre sidor före de bättre och alltid utgått ifrån det medans de flesta andra är mer -"Åh men miiin hund är vääärldens bästa och är helt felfri <3".

Och det är egentligen det mest orättvisa man kan göra mot sig själv men framförallt sin hund.
Det är skillnad på att älska sin hund över allt annat och därför tycka den är bäst i världen, men att enbart se sig blind på det känns inte bra. Och det är också därför såååå otroligt många individ avlar. Ja men vad då, min tik(/hane) är så himla trevlig och snäll, klart den ska ha valpar!

Om ändå fler kunde ta ett steg tillbaka och rannsaka sig själv och se kritiskt på sin hund och tänka -"Vilka bra egenskaper har denna hund? Vilka är dåliga och vad väger mest upp? Är det en medelmåtta och egentligen ingenting spektakulärt eller är det en hund som faktiskt har någonting att tillföra sin ras OCH hur ser det ut bland syskonen, hur lika/olika är dom" osv.

Men för att återgå till att du vill ha en tillgänglig hund så kan jag redan nu säga att belgarna är reserverade, det ser olika ut för de olika typerna men det finns reservationer. Det är liksom allmänt känt, men sedan upplever inte jag dom som direkt skarpa, inte mer än vad Schäfern är, återigen - beroende på vad som finns bakom hunden.

Men däremot så har de en helt annan typ av social kamplust (och jakt!) och den visar sig väldigt starkt och tydligt och tar lätt överhand Jag menar, fråga vilken malleägare som helst om hur ofta deras hund helt plötsligt bara råkar sitta fast i byxorna eller jackan. ;)
Fladdrar någonting till så är inte mallen sen med att sätta sig i det, och detta är någonting som man måste vara extremt noggrann med att styra upp och hela tiden ha under kontroll.

Detta är en egenskap som jag personligen inte alls tilltalas utav, och som jag tidigare skrivit så är det för mig en "flippad" ras, just för att dom agerar NU NU NU direkt utan att egentligen tänka.
Därför jag tilltalas av Schäfern, dom känns överlag mer "ärliga", eftertänksamma och framförallt förlåtande för förarfel. Men det betyder inte alls som "Fantasi" skrev att de saknar tryck, tvärtom - vilken jävla Power dom har i sig och i allt dom utför. :D

Lite samma sak känner jag med HH:n.
Du har ju några uppfödare, Havrevingen är ju den först startade kenneln och även den mest etablerade. Men du har ju Czylwik också, Lars är ju den som startade Havrevingen men överlät den vid separation och började om själv med Czylwik. Så du kan kolla med dem båda tycker jag, sedan har du ju lite anda också att kolla runt med. Tycker det låter väldigt förnuftigt av dig att vara ute i god tid och planera, det är ju så man ska göra. :D

Sen är ju HH:n för jävla snygg! ;)

#13 det är härligt när du skrivet att jag saknar erfarenhet och att mina uppfattningar är felaktiga =)

den lilla listan jag gjorde var av de sakerna jag tycker skiljer dem mest, hade jag velat eller haft tid hade jag också skrivit en hel roman.

en stor del av min "omtalade obefintliga erfarenhet" kommer från en drös L-test på schäfer (sverige), och Malinois (norge). sedan att du på din hobbynivå inte kan hålla med om vad jag skriver betyder inte att du har rätt att kasta smuts via internet.

jag såg att vi bor relativt nära varandra så jag tänkte om vi kanske kan träffas och träna hund och diskutera samman? ord kan låta annorlunda på nätet och okunskap kan lätt kläs om med fina ord ;)

hör av dig via PM!

#17 Jo, det var den sociala kamplusten jag syftade på när jag skrev skärpa, fel uttryckt av mig. :) Jag vill ha en hund som är snabb i reaktionerna, men utan att det går ut över tanken, de måste ju veta vad de gör innan de gör det. Och jag har som sagt haft kelpie, så jag vet att de två egenskaperna går att kombinera! ;) Hur är HHn i det avseendet, mer lik mallen eller schäfern? Reserverade hundar har jag inget emot, men det får inte gå överstyr och bli rädsla av det. Och då tänker jag rädslor som allvarligt påverkar vardagen. Sen visst, det kan alltid slå fel, men det är skillnad på en reserverad ras och en ras med instabilt psyke, om man säger så. Och hur är det med HHns jaktlust, är den lika stor som mallens?

#18

Jag bor inte kvar i Sthlm utan bor i Örebro sedan 1,5 år tillbaka, sedan är det inte helt wow-kul för mig att träffas och träna/snacka hund när jag inte har en egen för tillfället då den sista togs bort pga sjukdom. =/
Men när jag har jycke igen och har vägarna förbi Sthlm, vilket jag har med jämna mellanrum då familj/vänner är kvar(eller du Örebro) så bangar jag aldrig på träffar!
Och nej - här kläs ingen okunskap in i "fina ord", inte från min sida iaf. ;)

Eftersom de flesta hundar kan delta i ett L-test så säger det egentligen inte alls mycket om vad för typ av hund du har sett (pratar nu om vad som finns bakom hunden och om det i så fall har en avgörande faktor till din erfarenhet) eller i vilket land.

Jag finner det fortfarande helt fel att du anser att rasen saknar tryck, för det är verkligen inte den uppfattningen jag eller många, många fler delar.

#19
HH:n tycker jag ligger ganska så mellan dessa två raser avseende det och vad samt hur man själv gör och är. Vissa individer är jättelika mallarna såklart och dito.
Däremot har HH:n ganska så hög jaktlust dom med faktiskt.

För mig är malle det självklara valet om man väljer från de tre raserna. HH känns som ett för osäkert kort och schäfern upplever jag som lite långsammare i tanken än mallen. Vill helt enkelt ha en kvickare hund. Sen kommer ju problemen med sjukdommar också …

Men visst kan mallen upplevas som lite "galen", det gäller att ligga steget före hela tiden.

Jag håller med #1!