För många år sedan såg jag en Dremel på tysk TV och tänkte att en sådan kunde vara bra toll att slipa klorna på hundar, så jag köpte den till min Tanja (korsning smålandsstövare occh labrador). Det var så bra.
När katten inte kunde vara med mer ville jag ha en valp. Det blev min första Rottweiler och jag visade uppfödarna hur bra det var med en Dremel.
Det fungerade så bra med Tanja.
Nästa Rottweiler var Oni-Ottwei och även med henne var det lätt att sköta klorna med en Dremel. Det blev ju inga vassa klor ,som rev utan skönt rundade klor.

Med Nelly, som blev min tredje Rottweiler blev det vissa svårigheter på grund av händelser, som medförde att jag inte klarade av hennes tonårstid och sådant kan vara svårt och ge onödiga svårigheter. Hon vägrar Dremel och vägrade kloklipparen (som ju ger vassa kanter).

Nu har jag kommit på en lösning (med min för bortskämda hund):
Jag lägger fram kloklipparen och en tuggpinne, som hon får om jag får klippa en klo. Det fattade hon snabbt. Så nu tror jag att det ska bli fler framsteg.