Jag kan inte hjälpa så mkt med vilken ras du ska välja. Tycker dock att schäfer kan vara ett bra val då de är väldigt allround och verkar rätt lätta att fostra och träna med.
Inom de flesta raser finns det jobbande linjer och utställningslinjer. När det gäller schäfer med sluttande rygg är det utställningsvarianten som främst ser ut så. Jobbande linjer är mer raka i rygg.

En hund får vara ensam max 6 timmar, så du kan lösa det på flera sätt

• gå hem på lunchen och rasta hunden
• köpa rastningstjänst av någon
• lämna hunden hos dagmatte (privat)
• lämna hunden på hunddagis
  (- ta med hunden till jobbet)

#1: Tack för ditt svar!
Vet du hur mycket det skiljer mellan en arbetande linje och utställande? :)

#2 Nope, känner inte till. Det kan variera så himla mycket. Bara inom de arbetande linjerna kan det skilja sig så oerhört. Du bör försöka ta kontakt med någon som föder upp bruksschäfer för att få mer info.
Vet också att de är hundar som inte klarar utbildningen säljs som sällskapshundar. Länk https://www.forsvarsmakten.se/sv/organisation/luftstridsskolan/hundtjanstenheten/omplaceringshundar/

Vilken hund/ras som passar dig bäst av dom raser du drar upp här som tex Schäfer som är en brukshund skulle jag säga beror till största delen på vad du planerar att göra med hunden..

En Schäfer från brukslinjer kräver oftast lite mer aktivering än en hund från utställningslinjer (även om dom också behöver aktivering) och/eller en aktiv livstil…Vilket inte betyder att du behöver aktivera/träna hunden hela dagarna.
Men att den får en aktiv livstil med skogspromenader, vandring, jogg eller simning, osv och gärna får träna någon/ngr (nos) aktiviter som sök/uppletande ,spår (eller/och andra nosaktiviteter) och även annat som tex.
Apportering (på land eller i vatten)
Även Schäfer kan man med fördel träna drag med också. Bra träning för dom flesta större raser..
Bärträning- Låta hunden bära ryggsäck (för hundar) på ev vandringar är jättebra träning för Schäfer, (eller egentligen är det bra träning för alla större hundar).
Lydnad. Vilket jag tycker är viktigt för alla raser spec om du vill kunna ha med dig hunden överallt.

Jag tycker inte att Schäfern är en svår ras alls, utan en av dom "enklare" raserna att uppfostra och jag tycker inte heller att dom har lättare för aggression än någon av dom andra brukshundarna. Tvärtom snarare..Fast det är ju också individuellt hur en hund blir och där skulle jag tittat på föräldrarna- hur dom är..
Att föräldrarna är mentalt stabila, att dom även om det är en polis/tjänstehund fungerar som bra "familjehundar" när dom väl är hemma är jätteviktigt..

Det är ju bra om man har hundvana innan man skaffar en brukshund, (men, det hade ju du) och just schäfer skulle jag som sagt säga är relativt "enkla" hundar faktiskt.
Däremot ska man nog börja träna dom i tid redan som valpar, med mycket social o miljöträning, lydnad, osv. men gör man bara det så blir schäfern enkel att ha att göra med och en hund som vill o kan hänga med på allt.

Men vilken ras som passar dig bäst beror som sagt mest på vad du tänkt göra med hunden, o vad du gillar för TYP av hund mentalt alltså, tex vill du ha envis, självständig hund (som tex huskys) eller en hund som har "will to please," och som är lättare att få följsam/lydig (som Schäfer, Labbe, osv) ?

#4: Stort tack för ett väldigt bra svar!

Det nämns mycket om Bruks eller utställningslinjer, är det stor skillnad på dessa? Och finns det utställningslinjer utan den låga bakdelen, alltså med mer rak rygg istället?

Självklart förstår jag som med alla hundar att det handlar om vad man kan erbjuda och tänkt göra med hunden.
Då jag alltid tränat & sportat i livet är jag väldigt aktiv. Jag älskar att vara ute och gå i skogen, stranden och på fält. Jag är även ute och springer ofta. (Brukar schäfrar gilla att simma? Det hade varit väldigt trevligt)
Apportering av olika föremål har jag kört mycket med tidigare hundar samt en del sök vilket jag tycker är intressant och roligt.

Lydnad som du säger tänker jag är lite av en självklarhet och grunden oavsett vilken ras men jag upplever att det absolut finns enklare och mindre enkla raser när det gäller det.

Planen hade isåfall varit att börja träna den vid ung ålder och mycket socialisering där den får hänga med i olika miljöer och träffa både andra hundar och personer för vill inte att den ska bli skygg/aggressiv mot andra hundar eller människor.

Jag vill nog absolut ha en mentalitet som är mer Willing to please. :)

Mvh

#5: Ja, men det som är skillnaden mellan sk bruksschäfrar och utställningsschäfrar är bla det jag skrev.
Att Bruksschäfrar oftast kräver lite mer aktivitet o träning jämfört med utställningsvarianten -Generellt sett då..För även olika bruksschäfrar (eller olika utställningsschäfrar) skiljer sig från varandra också, beroende på vilken kennel och vilka linjer dom kommer ifrån..
Sen har bruksschäfrar rakare rygg.

Jag vet att det finns vissa brukskennlar som föder upp bla schäfer o malle tex som inte bryr sig (knappt iaf) hur föräldrarna ser ut, utan dom avlar nästan bara på bra mentala egenskaper som bla arbetsvillighet, mycket motor, bruksmeriter som tex att hunden är polis/väktar/skyddshund o att hunden är frisk har bra höfter, osv..
Och dom hundarna från såna kennlar kräver ju överlag ännu mer aktiviteter o träning än hundar från andra brukskennlar..

Sen brukar många av dom kennlarna bara sälja till folk som ska ha hunden som tjänstehund (polis/väktarhund) eller om man ska tävla med hunden i Bruks..
En sån kennel kanske du ska vänta med att köpa valp från, Men det finns ju andra mer "normala" brukskennlar.

Så ett tips är ju att kolla upp olika kennlar och vilka dom säljer till..Är det bara till tjänstehund/tävlingshund så är det nog ingen ide att kolla vidare på just den kenneln..Ja om du inte VILL ha en polishund eller tävla i Bruks då 😂..Då är det ju att rekommendera en sån kennel. Men annars kolla efter en mer "normal" brukskennel..
Som ff avlar på friska mentalt stabila hundar, men som inte bara avlar på tjänstehundar..Eller liknande..

Utställningsschäfrar behöver inte betyda att dom är lättare att träna i vardagliga saker som lydnad, socialträning, osv..För det är ju ff en brukshund även om kenneln har riktat in sig på utställning.
Så det kan bli liiite missvisande när en bruksras som tex schäfer kallas utställningsschäfer..
Beroende på kennel så kan vissa "utställningsschäfrar" kräva mer tom eller lättare få mentala "problem" än en schäfer från en brukskennel där dom oftast tar fram mentalt bra hundar..med mer eller mindre träningslust.

Så att kolla vad det är för kennel, hur uppfödarna är-att ni kommer bra överens, att dom vill stötta, osv, hur föräldrarna är, vilka linjer det är i valpen, vad kenneln fokuserar på i aveln, osv är nog det viktigaste att kolla på..Vad det än är för ras.

Ja vill du ha en hund som är enklare att träna i lydnad osv och har "will to please" så ska du nog inte välja varken Husky eller spetshundar..
Dom är oftast mer envisa, och egensinniga och speciellt husky kan vara riktigt svåra att träna o få lydiga.
Hundar som är lättare att få lydiga och har will to please är ju bla Schäfer, Labbe, Golden och andra Bruks, vall och fågelhundar.
Och Ja Schäfrar (eller alla brukshundar) brukar älska att simma. Både att simma efter pinnar/bollar, osv och att simma MED sin ägare gillar dom skarpt.
Dom är också enkla att lära att simma och hämta eller "rädda" en om man håller på att drunkna..😄

#6: Vilket bra svar!! Tack!!

Ifall det blir en schäfer kommer det nog bli en Bruks från en bra kennel trots allt.
Simmandet lät väldigt roligt då jag har en strand nära som hade varit kul att bruka.

Jag måste passa på att fråga er erfarna, när jag pratat med personer och nämnt schäfer är det flera som påstår att de luktar extremt mycket hund och att hela hemmet luktar så. Är det något ni håller med om? Upplevde aldrig det när vi hade vorsteh eller pudlar?

#7: Ja det låter bra att du hellre tar en Schäfer från en brukskennel än en utställningskennel. Brukshundar från brukskennlar brukar generellt sett bli enklare att träna o socialisera o ha mindre "mentala problem" som tex aggression..
Men samtidigt kan man ju inte dra alla över en kam och säga att alla brukskennlar är bra och alla utställningskennlar är dåliga typ..

För syvende o sist så beror det så himla mycket på själva kenneln, uppfödarna, hur föräldrarna är, och något många missar - hur valpens första månader har varit hos uppfödaren, mamman o syskonen.
Jag vet att många tex tar en valp dom tycker synd om..en valp som kanske är lite utstött av sina kullsyskon..(det "misstaget" har jag själv gjort för länge sen)
Fast i mitt fall så var det bara en valp kvar och det var en Lakke (Belgisk vallhund) som var/är ganska ovanliga i Sverige. Och just då hade jag totalt fastnat för just Lakke..Sen hade jag redan en underbar Lakke hemma som var kusin med den valpen..

Så trots att "varningsklockorna" ringde när jag kollade på den nya lakkevalpen för jag såg ju direkt att han var utstött från dom andra syskonen..Så tog jag den valpen..
Mamman var snäll mot honom, men inte syskonen..

Jag hade inte så jätte mycket erfarenhet då heller och tänkte att valpen kommer ju må bättre när den slipper syskonen som "mobbar" honom..
Ja han blev bättre, men det tog 10 år innan han funkade fullt ut med våra andra hundar o andra människor..

Så det är ju ett annat tips. Att kolla hur valpen behandlas av syskonen (o även av mamman o uppfödarna)..Men just hur valpen blir behandlad av syskonen är viktigare att tänka på än vad man tror många ggr.
För dom som valpen tillbringar ALLRA mest tid med under deras första mån ÄR ju just syskonen och inte mamman eller uppfödarna..

Jag har haft hundar innan dess och hundar efter dess och jag har "lyckats" med alla dom hundarna, men ingen annan av dom blev "mobbad" å andra sidan.
Min 1a lakke (som var kusin med vår 2a lakke) är ff min bästa hund som jag någonsin har haft..Han var jäkligt smart, rolig, lärde sig saker blixtsnabbt, älskade andra hundar o människor. Samtidigt som han kunde vara riktigt tuff om det behövdes, om någon "hotade" mig-då märkte man att han tog sitt "jobb" som vakt/skyddshund på allvar….
Den enda skillnaden mellan han och den 2a lakken var att den 2a lakken hade blivit "mobbad" av sina syskon..
Dom var ju släkt, båda hade riktigt bra uppfödare, jag behandlade dom likadant, tränade båda med mjuka metoder..Ändå blev dom som natt o dag (spec som unghundar) pga uppväxten..

Så vare sig det är en Schäfer från en Bruks eller utställningskennel eller annan ras som du skaffar valp från så bör du vara noga med själva kenneln, uppfödarna och hur valpen har växt upp och blivit behandlad.

Jag skulle säga att det är A o O av hur en hund kommer bli mentalt sett (ja förutom rasen och hur man tränar den själv givetvis, men har valpen redan varit utsatt för något jobbigt som valp så kommer det bli svårare att träna hunden till det man vill)

Sen det där med lukt känner jag personligen inte igen från varken våra Schäfrar eller någon annan hund som vi har haft. Förutom lite när dom varit blöta..
Men jag har ju känt att vissa andra hundar har luktat mer eller mindre"hund"

En del hundar kan börja lukta illa om dom framförallt är blöta, har hudroblem eller tandköttsproblem som inte åtgärdas. Bla pga "oljig päls/hårbotten"
Hundar svettas ju inte som vi människor gör. Istället svettas de via sina tassar (vilket kan orsaka denna lukt) och en liten del svett kommer från deras hår/hud. I kombination med över/under produktion av olja som deras päls skapar, kan det bildas en lukt.
Som man kan shamponera bort, men om inte det funkar så rek det att gå till veterinär..
För att hundar luktar är egentligen inte "normalt" åtm inte för en ung frisk hund, en frisk hund med välskött päls o tänder ska eg inte lukta illa.
Tvärtom- mina hundar har nästan alltid (förutom när dom haft något problem som tex svamp) faktiskt luktat "parfym" NATURLIGT..jag har inte sprejat parfym på dom, utan flera av mina hundar har haft en naturlig svag mysk-doft spec i pannan. 😂