Inga problem. Han älskar bilen. Alla bilar. Även mina kunders 🙈

Vår försa labbe blev ibland åksjuk.

Vic älskade att åka bil.Passade man inte honom så kunde han hoppa in i bilar vi passerade om de var öppna.

Bra, fast Charlie hade lite problem när jag tog över honom. Han ville inte sitta i bilburen längst bak så han fick tillfälligt sitta i en bur i passagerarsätet, sen fick han flytta bakåt tills han kunde vara med Nikka.

Nikka har aldrig varit några bekymmer med, hon har dessutom varit med på ett antal resor med husbil. Hur smidigt som helst, hon har då haft bilsele och suttit i ett av sätena baktill. Det har blivit några tusen mil i Sverige, Norge, Finland och en liten snutt i Danmark.

Min kräktes några gånger som liten valp, men det var aldrig annars nått problem. Det jag gjorde var att jag började vänta 1, helst 2 timmar före och efter bilåkning med mat. Det löste det problemet för oss. Sen har han alltid varit väldans lugn och nöjd bak i sitt bagage :D

När han var 8månader bilade jag ner med honom genom Europa ner till typ, Belgien och runtom lite.

Sam älskar att åka bil. Helst vill han sitta i framsätet och titta ut, men han har inga problem med att åka i bur i bagaget heller - tittar ut ibland men sover mest.
Är absolut noll problem med Cay heller - trots att det första jag gjorde när jag hämtade henne var att sätta henne ensam i en bur i bagaget i 12 timmar (självklart med rastningsstopp) 🙈 Knäpptyst hela vägen, förutom lite pip när vi stannade. Aldrig varit problem efter det heller - hon hoppar alltid in självmant i bilen 😊

Ni som har gallergrindar och inte bur - nån som testat lägga sig själv där?

Jag har. Fattar att han blir typ sövd av det när man kör nån timme, är en fantastisk liten lya haha.

Ibland vill min hund inte ut ur bilen när vi kommer hem. Jag öppnar bagagedörren och grindarna och han ligger där som en säck potatis helt nergottad på sin dyna. Vill bo i hus så jag kunde typ lämna honom där en stund, så fick han väl skutta in när han kände för det tänker jag :P